Soffan & jag gömställe, köksskåp, motion, nyårslöfte, slappa, soffan

Upp ur soffan!

Det är soffan som är boven, den och inte jag. Hade det inte varit för denna underbart lockande soffas fluffighet hade jag antagligen motionerat ett par gånger om dagen. Nu blir det mer sällan, och det skall ändras på. Jag skall sluta ligga och slappa i soffan på kvällarna och bli av med lite överskottsenergi som jag rent logiskt borde ha. Soffan tycker annorlunda, den liksom blinkar lite med ena ögat och nynnar en sövande melodi bara precis hörbart. Så gör den ofta, den har lärt sig hur man övervinner min annars benhårda träningsintensitet. Antagligen har den lärt sig det av någon annan möbel här hemma, de har flockats kring mig sedan jag var barn. Varje gång jag skulle ge mig iväg före någon av de sporter min mamma hade anmält mig till var det någon plats som kändes mer angelägen att vara på. Skåpen i köket gick att krypa in i och det dröjde flera månader innan mina föräldrar hittade det gömstället.
 
 
Jag skall alltså börja träna. Det är nyårslöftet och även en tidsoptimist som jag känner att det snart är lite för lång startstrecka. 357 dagar har gått. Det är ungefär det antal meter jag sprungit sammanlagt. Av misstag oftast, andra gånger på grund av soffans järngrepp kring min kropp och tanke.
 
Från soffliggare - via soffsittare - till motionär på bara åtta dagar. Går det?